Sänkta skatter och dynamiska effekter

I NWT 19 juni skrev Marie Engström (riksdagsledamot v) angående Alliansens utlovade skattesänkningar. Hon skriver bl a: ”Frågan är om inte Alliansens partier så här i efterhand funderar på vad man egentligen lovat. Det är ju duktiga 30 miljarder kronor som staten tar in varje år i fastighetsskatt. Därtill ska läggas Alliansens redan tidigare löften om skattesänkningar. Och i riksdagen läggs finansierade budgetar, det duger inte att komma med dynamiska effekter."

Jag skulle vilja påstå att detta uttalande med all önskvärd tydlighet visar hur vår grundläggande syn skiljer sig åt. Skatter behövs, men de är inte den mirakellösning på alla utgifter som sittande regering tycks tro. Det är dags att prova mer konstruktiva lösningar, som främjar medborgarnas självkänsla. Utan den är det omöjligt att bygga ett starkt och välmående land.

Det är ett fruktansvärt hån att idag säga till så många att de inte alls behövs, men att de kan få lite pengar om de håller sig tysta och lugna. Och detta i ett land med en regering som påstår sig stå på arbetarnas sida (fast det kanske inte inkluderar de arbetslösa).

För det kan knappast undgått någon att det finns både köpkraft, arbetare på gränsen till överarbetning, välutbildade arbetssökande samt de som är sjuka för att de arbetat för mycket, alternativt inte hittat något arbete. Samtidigt pratar man om att pensionsåldern behöver höjas för vi behöver fler som arbetar, man blundar för utvecklingen i omvärlden, och man väljer att frisera arbetslöshetsstatistiken genom att tvinga välutbildad arbetskraft till praktik, som varken ger erfarenhet eller användbara referenser, bara en snedvriden arbetsmarknad. Självklart är något fel.

Med skattelättnader, enklare skatteregler och enklare anställningsregler kan vi underlätta för både de arbetslösa och de som arbetar för mycket, samtidigt som vi skulle ges en rimlig chans att möta förändringarna i omvärlden. I samhällen med få individer och liten rörlighet fungerar tillexempel bytet av tjänster och gentjänster automatiskt, medan vi idag behöver ta pengar till hjälp för att underlätta dessa byten. Dagens tjänster är dessutom många gånger produktberoende, vilket innebär att även tillverkningsindustrin skulle stimuleras.

Ytterligare ett förtydligande. Sänkt skattesats innebär inte med automatik att den totala skatteintäkten minskar. Rätt använd kan den öka den totalsumma som skattesatsen används på, samt minska de kostnader som skatten är tänkt att finansiera. Men den ekvationen kanske är för svår. Eller är det hotet om medborgarnas ökade självkänsla som avskräcker?

Åsa Carlsson
Liberal

PS I NWT 24 juli 2006 har Charlie Weimers (riksdagskandidat kristdemokraterna) lämnat ett mer konkret svar gällande finansieringen, och påpekar samtidigt att v själva går till val på ofinansierade reformer på upp till 50 miljarder kronor.